Nothing in this life comes easy, we have to fight to get what we want


Well, de krävdes en grym kväll och härligt folk för att få mig glömma de jag mådde dåligt över. Nu skiter jag i vilket, jag har lite mer än tre år kvar sen drar jag så vem fasiken bryr sig? Jag och Elin kom väl hem sisådär vid tre/halv fyra och Elin somnade nästan direkt medans jag fick ett samtal av Adam som var lite väl kluddigt men ja, träffas ska vi iallafall.. På måndag tror jag det var, nice. Nu ska jag börja göra v mig innan jag, Elin och min fina far åker till höganäs för att se vårt lag spela premiär match. Knäna gör fortfarande ont men jag tror de börjar släppa nu, voltaren är min räddare ungefär. Sen blir det konsert och se min älskling ♥♥♥ sen blir det fest med härligt folk. Life is good. cyaa!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0