Jag har gått så långt, nästan blivit van, Historien upprepar sig och slutar alltid likadant

sitter i min säng och gör ingenting. Daniel Adams-Ray är i högtalarna och jag har det en aning mysigt i mitt rum. En fin lampa i rummet som gör det lite ljust. Funderar en aning på hur jag ska göra med mitt rum, vill ju ha sån text på väggen men inte som alla andras, någon annan som gör det hela en aning ovanligt. "Jag klarar mig, det gör jag alltid" mjo, typ en av de finaste texterna jag vet. hehe pallar inte mig själv. alla andra har sånna love och kärlek och sånt shit men jag tycker om den texten. fy fasiken vad jag inte tycker om vintern..


En miljon på banken men ingenting att leva för

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0